Sökresultat

Sara Linse, professor vid biokemi och strukturbiologi, har tilldelats ERC Advanced Grant. Under fem år ska Linses forskargrupp undersöka så kallade hjälparproteiner som skyddar kroppen mot sjukdomar som ALS (amyotrofisk lateralskleros), Alzheimer, Parkinson och diabetes typ 2. Kemiprofessor Sara Linses forskningsprojekt CHAPLIN, som får 2,5 miljoner euro, ska undersöka den termodynamiska basen för

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kemist-far-prestigefyllt-anslag-fran-europeiska-forskningsradet - 2026-10-15

Frön och talgbollar genererar inte bara mätta småfågelmagar. Ny forskning från Lunds universitet visar att matning under vinterhalvåret får fåglarna att bli friskare eftersom de inte behöver lägga lika mycket energi på att bekämpa infektioner. En liten förändring i kroppstemperatur kan vara direkt dödlig för människan. Småfåglar, däremot, sänker sin nattliga kroppstemperatur med flera grader under

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fagelmatning-gor-smafaglar-friskare - 2026-10-15

Lundaforskare har gjort två nya upptäckter kring universums varmaste exoplanet KELT-9 b. De har dels hittat grundämnet terbium – en sällsynt metall med svenska anor som aldrig tidigare påträffats i en exoplanets atmosfär. Forskarna har också tagit fram en ny metod som gör det möjligt att analysera exoplaneter mer djuplodande än vad som tidigare varit möjligt. KELT-9 b är namnet på universums varma

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-upptackt-svenskt-grundamne-i-ultrahet-exoplanets-atmosfar - 2026-10-15

Genom att studera grönalger i svenska sjöar har ett forskarlag, lett från Lunds universitet, lyckats identifiera vilka miljöförhållanden som främjar flercellighet. Resultaten ger oss nya ledtrådar till evolutionens svindlande vägar. Utvecklingen av flercelligt liv har spelat en avgörande roll för den biologiska mångfalden. Vi har dock hittills vetat förvånansvärt lite om de naturliga miljöförhålla

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/alger-i-svenska-insjoar-ger-nycklar-till-hur-komplext-liv-pa-jorden-utvecklats - 2026-10-15

Medan sydliga arter som steglits och svarthakad buskskvätta blir allt vanligare på våra breddgrader är arter som storspov och rödvingetrast på nordlig reträtt. Det visar Svensk Fågeltaxerings årsrapport för 2022. Inom Svensk Fågeltaxering övervakar biologiska institutionen vid Lunds universitet förändringar i de svenska fågelbeståndens storlek. Sedan drygt 50 år räknar frivilliga ornitologer antal

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forandrat-klimat-ritar-om-den-svenska-fagelkartan - 2026-10-15

Små fladdermöss är dåliga på att omvandla energi till muskelkraft. Men denna förmåga ökar, förvånande nog, ju fortare de flyger. Det visar en ny studie som letts från Lunds universitet. Forskarna har studerat den så kallade verkningsgraden hos trollfladdermöss – en art som väger ungefär åtta gram och som förekommer i nästan hela Europa. Verkningsgrad handlar om förmågan att omvandla tillförd energ

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fladdermusens-formaga-att-omvandla-energi-till-muskelkraft-paverkas-av-flyghastigheten - 2026-10-15

Pris för bästa vetenskapliga artikel om fundamental kvantfysik från Institutet för kvantoptik och kvantinformation i Wien och ett särskilt erkännande från Institutet för fysik i Storbritannien. Redan vid 29 års ålder är Armin Tavakoli en lovande stjärna inom den teoretiska kvantfysiken och hans forskning uppmärksammas nu internationellt. – Det är givetvis väldigt roligt, kanske speciellt omnämnand

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ung-kvantfysiker-uppmarksammas-internationellt - 2026-10-15

En ny studie från Lunds universitet visar att mikroorganismers förmåga att anpassa sig till klimatuppvärmning kommer att sakta ner global uppvärmning genom att lagra kol i jorden. I studien tog forskarna jordprover från hela Europa i ett brett spektrum av temperaturer, från minus 3,1 till 18,3 grader Celsius. Proverna visade att mikroorganismer i jordar – som bakterier och svampar – är starkt anpa

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mikroorganismers-klimatanpassning-kan-bromsa-global-uppvarmning - 2026-10-15

Insekter förlitar sig i hög grad på bakterier för väsentliga näringsämnen som saknas i deras kost. Detta har gjort det möjligt för insekterna att få tillgång till en bred variation av föda, vilket i vissa fall har lett till en enastående artutveckling. Det visar en ny studie från Lund. Insekter är avgörande för biologisk mångfald och bland de mest framgångsrika arterna på planeten. Men fram till n

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/bakterier-livsviktiga-insekters-mangfald-och-overlevnad - 2026-10-15

En ny studie från Lund visar att fåglar, som regelbundet möter dramatiska ljusvariationer när de matar sina ungar i mörka bohålor, har förmågan att blixtsnabbt anpassa sina ögon till mörker. Fåglar som häckar i trädhålor eller holkar utsätter sig regelbundet för stora växlingar i ljusintensitet. Under loppet av sekunder går de från att söka efter föda i fullt dagsljus till att mata sina ungar i en

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/faglar-som-hackar-i-halor-anpassar-sina-ogon-till-morker-pa-bara-en-sekund - 2026-10-15

Talgoxar i stadsmiljö har lägre nivåer av stresshormon än skogslevande talgoxar. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Vissa djur kan anpassa sig väl till miljöer som har skapats eller påverkats av mänsklig aktivitet. Vi lever i en tid då urbanisering sker i allt snabbare takt vilket också påverkar djurlivet. Den lilla talgoxen är ursprungligen anpassad till ett liv i skogen, men har begå

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/urbana-talgoxar-mindre-stressade-kusinerna-fran-landet - 2026-10-15

Torrsommaren 2018 slog hårt mot Sveriges skogar. Och allra hårdast drabbades den brukade skogen. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Nordliga så kallade boreala skogsekosystem förutspås uppleva sommartorka betydligt oftare i framtiden. Klimatförändringarna utgör ett hot mot skogarnas hälsa och kolbindning. En majoritet av skogarna i Sverige består av produktionsskog med låg trädslagsdiv

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/naturliga-skogar-inte-lika-kansliga-torka-som-produktionsskogar - 2026-10-15

Bildades jorden av gigantiska asteroider? Eller fick vår planet sin nuvarande form och storlek tack vare millimeterstora småstenar som sögs ihop till en massiv himlakropp? Enligt en ny Lundastudie i tidskriften Nature talar allt mer för småstensteorin. Vår planets tillblivelse för 4 550 miljarder år sedan har ända sedan urminnes tider gäckat världens astronomer. Den gängse uppfattningen har länge

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kiselanalyser-av-jordens-mantel-starker-teorin-att-var-planet-bildades-av-smasten - 2026-10-15

Den 14 juli öppnar flertalet utbildningar upp för sen anmälan för den som gick miste om vårens ansökningsperiod. Enligt fackförbundet Naturvetarna är de flesta bedömare eniga om att naturvetares arbetsmarknad är exceptionellt god och att den kommer att stå stark fram till 2030. Efterfrågan på naturvetare ökar i takt med den tekniska utvecklingen och den gröna omställningen. I fackförbundet Naturve

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/framtidsyrken-inom-naturvetenskap - 2026-10-15

Ett internationellt forskarlag har under flera år studerat en grupp mikroorganismer som heter Asgard archaea. Enligt studien är det dessa säregna organismer som är ursprunget till alla komplexa livsformer som vi ser runt omkring oss idag. De första livsformerna som utvecklades på jorden var så kallade prokaryoter – en grupp encelliga organismer där även bakterier ingår. Men för mellan två och tre

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vi-ar-alla-fran-asgard-mystiska-mikroorganismer-avslojade-som-nyckel-till-komplexa-livsformers - 2026-10-15

Med hjälp av satellitbilder och intervjuer kan forskare i Lund lägga fram nya uppgifter om hur den torka som drabbade Syrien mellan 2007 och 2009 påverkade migrationen. Studien visar att bönderna lämnade sin mark först när kriget bröt ut 2011, något som går stick i stäv med den vedertagna bilden av torkan som startskott för migrationen. När kriget i Syrien bröt ut 2011 hade landet under två till t

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kriget-snarare-torkan-bakom-massflykten-fran-syrien - 2026-10-15

Att bekämpningsmedel kan utgöra ett hot mot de livsviktiga bina är idag välkänt. Men vetenskapliga studier har hittills begränsats till endast ett fåtal sorters bin och insektsgifter. Forskare bakom ny studie pekar på stora kunskapsluckor. Det finns många tusen arter av vilda bin i världen. Bara i Sverige finns det några hundra, och flera av dem pollinerar odlade grödor. När de gör det kan de skad

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/stora-kunskapsluckor-om-hur-gifter-paverkar-bin - 2026-10-15

Varför drabbas vissa personer värre av invasiva streptokockinfektioner än andra? Enligt en ny studie från Lunds universitet finns svaret i vår arvsmassa. Bärare av en viss variant av genen Sting löper större risk, särskilt om de råkar ut för de bakteriestammar som ökat i västvärlden sedan 1980-talet. Rönen kan bana väg för bättre behandlingar i ett sjukdomsförlopp som ofta går ödesdigert snabbt. G

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/darfor-slar-mordarbakterier-hardare-mot-vissa - 2026-10-15

En ny studie utförd av forskare i Europa visar att urbana talgoxar har blekare fjäderdräkt än sina artfränder på landsbygden. Eftersom den gula pigmenteringen i stjärtfjädrarna kommer från maten talgoxarna äter tyder de blekare fjädrarna på att stadsmiljön påverkar hela näringskedjan. När stadsområden expanderar flyttar allt fler djur in i städer och samhällen. Medan vissa djur kan dra fördel av m

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/urbana-talgoxar-har-blekare-fjaderdrakt-sina-skogslevande-slaktingar - 2026-10-15

Roberto García Roa, postdoktor vid biologiska institutionen, utmärkte sig i Springer Natures fototävling BMC Ecology and Evolution. Med en biodlingsbild från Guinea drog Roa längsta strået i tävlingskategorin ”Protecting the Planet”. Grattis till priset Roberto. Hur känns det? – Tack. Jag är så klart väldigt glad. Med tanke på den pågående miljökrisen är det en sann ära att mina bilder kan illustr

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fotograferande-forskare-prisad-i-prestigefylld-tavling - 2026-10-15